Vad händer i hjärnan?

Senaste två dagislämningarna har varit från helvetet. Idag eskalerade det. Tilla börjar gråta så fort hon inser att hon ska gå till dagis. Hon "vill inte gå till dagis" hon vill "vara hemma med dig, mamma" lägg ihop gråt och vädjan i rösten och du har en tämligen outhärdlig situation. Jag själv får hålla mig för att inte gråta. Idag sprang hon dessutom framför vagnen och ställde sig så jag inte kunde köra förbi. Lilla hjärtat. En klok kvinna berättade för mig att det stora syskonet ofta tror att det ska bli utbytt mot det nya. Herregud vilken hemskt tanke. Vill bara hålla henne, hårt hårt och aldrig släppa taget.