fredag 31 oktober 2014

Halloweenparty

Halloween är så mycket större här på andra sidan än vad den är hemma i Sverige. Vi var bjudna på familjefest på EA Canadakontoret. Våra barn blev överväldigade av det stora pådraget och livrädda för de läskigt verkliga figurerna. Det var "trick or treat" vid varje kaffestation på varje våning. Våra barn tröttnade och ville inte gå till vara station, så mycket godis fick de.

Vimmelbilderna skulle tas bredvid en häxa
som så väldigt verklig ut och rörde på sig. Barnen
livrädda och vägrade hoppade ner på marken. 
I finkan... 






Omöjligt att få till en bild på dessa två. 

Så läskigt på pappas jobb. 


torsdag 30 oktober 2014

Ok Nike, let's go!

Det är ganska mycket att tänka på när man flyttar, till annat land, till annat boende, framförallt med två små barn. Så för att hålla mig vid mina sinnens fulla bruk kör jag en halvtimme på gymmet varje morgon. Gör gott för själen. I morse var det löpband, sjukt tråkigt... Men efteråt, den bästa känslan.

onsdag 29 oktober 2014

Hej bebis

Mina fina kollegor på Trygg-Hansa sköter sig bra utan mig tycker jag. Idag lanserar vi Hej Bebis! Ett nytt TV-program som riktar sig till gravida och nyblivna föräldrar. Ni kan också tävla om fina priser.


Storhandla

Haha, det är mycket som är stort här i Nordamerika. Till exempel har vi varit på Costco Downtown och handlat storpack med diverse förbrukningsvaror. Vi gillar dubbelkundvagnen. Många tummar upp. Ctrl+C, Ctrl+P Coop Bromma Blocks.

Happy times, men bara för en stund, sedan
ovänner resten av handlingen. "Syskonkärlek". Pust


måndag 27 oktober 2014

En av gårdagens...

Vi var ute på en bondgård i går på förmiddagen, mer om det sen, sen hängde vi i en park men Henriks kollega och fru, med en avslutande middag på ett hamburgare- och pizzahak. Gissa om jag längtar efter "a homecooked meal". Men det jag ville säga var att bondgårdsoutfitten blev utbytt mot en mindre lerig sådan på eftermiddagen.

Skinnjacka: J Lindberg
Halsduk: Acne Studios
Jeans: Anine Bing
Boots: By Koah
Hatt: Gatufynd från Paris

söndag 26 oktober 2014

Pemberton heights - here we come!

Vi har signat! Inflytt nästa lördag. Det känns så bra. We are happy campers. Nu till nästa projekt, fylla ett trevåningshus med möbler. Pust.

Vårt nya hem. 


Laddar för Halloween!

Vancouver har mycket att erbjuda, Stanley Park är ett måste om ni besöker staden. Idag åkte vi Stanley Parks Miniature train som var omstylad till Halloween, temat är: Mother Goose´s Ghost Train. Det var så klart inte bara tåg, utan en läskig labyrint, pumpaskärning (vet ej om det översätts så, men ni fattar), Spooky Barn, ansiktsmålning o dylikt.

Pumpafarmen

På tåget

Allan spexar 

Tilla med sin ansiktsmålning 

lördag 25 oktober 2014

Värt att vänta på

Jag springer runt med ett Comviq Amigo-abonnemang på min gamla iPhone 4, inget optimalt telefonläge som ni kanske förstår. Men på tisdag kommer min iPhone 6, vit och guld! Äntligen en vit och guld! Beställde via EA, där vi fick en mycket bättre "deal" än ute på "gatan". Handla mat och telefonabonnemang är något som är RIKTIGT dyrt här borta. Det är i princip samma pris att handla ingredienser i matvaruaffär och laga till som att gå ut på restaurang. Spanade in vårt potentiella nya område idag, alla tummar upp på det. Imorgon ska vi skriva på kontraket, om hyresvärden gillar oss och vi gillar honom vill säga... Spännande tider.


fredag 24 oktober 2014

Husjakt

Vi har vari på jakt idag igen vi tittade på fyra hus ALLA var intressanta. Vi har kokat ner det till två favoriter. Geografiskt sett ligger de inte så långt ifrån varandra. Men de är helt annorlunda olika. Den ena huset ligger i Pemberton Heights North Vancouver och superlyxigt och enastående utsikt! Området är verkar helt ok och verkligen familjevänligt. Nackdelar är att det inte finns någon gräsmatta, utan "bara" en massa altaner på alla våningsplan (tre), det bor en familj i en separat del av källaren (dock helt isolerad från övriga huset) och inte möblerat så det måste vi komplettera med, dock betalar de vi hyr av underhållet. Den andra huset ligger i Cedardale, West Vancouver, ett helt unikt läge med skog bakom huset och en liten bäck som rinner genom området. Huset är jättemysigt, men i minsta laget, 4 sovrum, men små rum, fungerar absolut, men det blir lite pussel att husera många gäster samtidigt. Mycket att fundera över, imorgon ska vi lämna besked om vilket vi vill ha.

Idag var det min tur att träna, eller träna och träna, promenera. Jag vägrar gå på löpband så jag gick ut i ösregnet, ja det regnar i Vancouver, nästan varje dag denna årstid. Jäkligt mycket också. Sedan drog vi iväg till EA Sports. Spanande in faciliteterna. Mycket trevligt. Jag har för övrigt inte fått något kanadensiskt nummer, väntar svar på någon EA-deal med Telus, vet dock inte hur länge jag orkar vänta. På måndag börjar H jobba och då MÅSTE jag ha telefon och nummer.

Blöt morgonpromenad.

EA-kontoret Halloweenpimpat en vecka innan...
Bara i Nordamerika om hos mormor Mia.

torsdag 23 oktober 2014

Första dagen som "hemmafru"

Dag 4 i Kanada var Henrik tvungen att åka in till jobbet för att fixa telefon, dator, telefon till mig (hoppas jag) och annat praktiskt. Jag och kidsen lämnade ensamma i vår nya hemstad. Jag har hört mig för om hur det fungerar. Alla pratar om dessa Community Centers som finns överallt, så jag letade på den allra närmaste Roundhouse Community Center i Yaletown. Vi gick dit i morse och spanade in det, och passande nog var det hopp och lek idag efter lunch. Ett Community Center är ett ställe där alla är välkomna, gammal som ung. När vi kom var det senior-pingis i fulla lokaler (du skulle ha blivit mäkta imponerad Anna) Jag såg även en senior-yogaklass, akvarellmålning och en musikklass. På schemat för barnen fanns allt från ballett, musik och dans, fotboll, preforming arts osv. Ett gediget schema som kräver en person per barn om vi ska hinna gå på allt. Träffade också en skandinav på centret, från Norge. De hade flyttat hit för två månader sedan och de hade två tjejer 8 och 4 år, en kompis till Tilla kanske. Vi hittade även en gigantisk lekpark i närheten. So far so good, får jag väl lov att säga.
Fröken klättermus in action. I bakgrunden
Marinaside. 

Fullt ös i lekparken till alla barnen i skolan
bredvid kom ut på rast, då ville Tilla gå därifrån. 

Lunch med denna donna medan lillen sov. Lyx. 

tisdag 21 oktober 2014

Resan

Vi har varit på väg så länge, så det har varken känts nervöst eller ogenomtänkt. Vi började prata om en flytt redan i mars. Och kom fram till att "Nu gör vi det"! Visst rann det massor med vatten under bron innan vi bestämde oss, men fördelar som att uppleva ett annat land och en annan kultur, barnens som kommer prata engelska, Henrik som slipper alla sena kvällsmöten, skidåkning, natur, jag som kommer att ha tid att vidareutbilda mig, och även arbeta på en annan marknad, och framförallt mer familjetid, listan är längre men ni fattar...

Det har varit massor att stå i, en "flytta-utomlands-utan-att-vara-gifta-men-med-barn"-checklista, kommer, Henrik kommer att göra ett gästinlägg om den.

Två veckor innan avfärd började allt hopa sig, inte en sekund var oplanerad. Släkt, vänner, nära och kära ville vi träffa innan vi åkte, huset skulle hyras ut och rensas på saker, flygfrakten skulle gå, vi skulle packa ihop för två år (var tvungen att samma dag som vi skulle lyfta, åka och köpa en större väska, pust), mopped blev stulen och återfunnen, tack och lov, jag hade massor som skulle avslutas på jobbet, eftersom jag har sagt upp mig, hade egentligen behövt vara ledig en vecka innan, men det gick. Vi kom iväg! Vi båda hade lite ångest över 13 timmars-flygresan, men vad hade vi att oroat oss för? Barnen var som små änglar, de fick till och med beröm av våra, vid resans början säkerligen upprörda medresenärer. Vem vill sitta bredvid en barnfamilj en långresa över Atlanten? Inte jag i alla fall. Den lille han sa inte ett knyst, den stora klagade över ont i öronen vid landningen, that is!

Tilla redo för avfärd!

Familjen på väg från Clarion Arlanda till
terminal 2 och avfärden mot Kanada.  





De första dagarna har varit fullspäckade såklart; handla mat, bara det är en vetenskap i sig, vad är allt?, fixa social security number så vi kan skaffa bankkonto och bankkort, telefon och telefonnummer, hyra bil, köpa bilstolar, ALLA åker bil, ÖVERALLT, underhålla jetlaggade och uttråkade barn med vänsterhanden (för mig, högerhanden för Henrik). Vi tog våra eftersatta barn till Metropolis at Metrotown, det gigantiska köpcentrumet utanför Vancouver, gissa om Tilla var glad när hon fick välja vad hon ville i Disney Store?




Idag ska vi till North Vancouver och kolla hus, en gedigen lista på objekt som ska avverkas och vi hoppas att vi hittar ett hus vi gillar med ett fin fint gästutrymme, med snabb inflytt, för vi fick klagomål på våra högljudda barn redan efter första dagen. Lärdom, lägenhet är inte för oss.

Utsikten är ändå ganska schysst från lägenheten på 26e våningen. 




söndag 19 oktober 2014

Vi sparkar liv i den trotjänaren igen...

Livet förändras, och nu är det läge att börja blogga igen. Vi har nämligen flyttat till Vancouver, Kanada. Jag kommer till en början att blogga på denna adress, men jag har för avsikt att byta. Mer om det senare.

Detta kommer bara vara ett snabbt hej och vi kom fram... Vi har landat och långt ifrån börjat anpassa oss i vår nya hemstad. Framförallt är barnen, hur ska jag säga det, ASPIGGA, från 24 till typ 04... Och aströtta efter lunch och framåt. Men snart så.

Bilden är tagen i somras när vi var över på en "look and feel"-resa.
Den får också agera header ett tag fram över.